Måste vi gå in i allt vi tänker och känner?
Vi har en naturlig förmåga att observera allt som vi tänker och känner, men är det nödvändigt att gå in i detta? Måste vi försöka tolka betydelsen av varje känsla? Eller är det möjligt att istället vara neutral, utan att försöka styra vad vi ska känna? Kan vi över huvud taget välja vad vi tänker och känner? Nej, lika lite som vi kan välja hur vi ska reagera på det som händer runt omkring oss. Det är som att allt, både yttre händelser och våra inre reaktioner och tolkningar, våra känslor och tankar, bara händer av sig själva, bortom vår kontroll.
I så fall vore det bäst att bara vara neutral och låta allting hända som det händer, både runtomkring och inuti. Inte likgiltig, inte avfärdande, bara naturligt neutral till allt.
Vi behöver inte fly ifrån det vi känner, men vi behöver inte heller övertolka det, eftersom att vad vi än känner är bara för stunden. Det är lätt att vilja fly från det vi inte vill känna, men det är ännu lättare att bara vara neutral eftersom att vårt naturliga tillstånd är ett tillstånd av ren, neutral observation.
